I går efter jobbet tittade jag in hos Syster lycklig. Butiken är proppad till bristningsgränsen med gullig inredning. Jag fick se den turkosa barnlampan live för första gången, den var lika fin som jag trodde. Jag minns inte vad den kostade, men den var dyr. Hur mycket skulle man tråna och drömma efter saker om man hade råd att köpa allt man ville ha? Jag tycker det är halva nöjet att få drömma lite.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar