Jag fick ett ryck, efter Ernst

Jag måste erkänna, den där gråskäggiga, värmländska mannen som viftar med sina bara fötter är inspirerande. I dag efter TV-programmet Sommar med Ernst fick jag helt plötsligt lust att måla om den där obehandlade bänken som stod och såg tråkig ut på farstukvisten. När jag stod där och målade samtidigt som jag försökte hålla myggen på avstånd undrade jag hur många mer i Sverige som får ett ryck efter att ha sett hans program. Det kanske finns en och annan som går ut i snickarboa eller sätter sig i köksbordet med sina piprensare. Det är behagligt program, trots att det kan kännas lite släpigt och långdraget ibland. Det kanske är just därför man blir så inspirerad, för man hinner tänka på sina egna projekt samtidigt som man tittar på programmet.
I dagens program gjorde Pirre en väldigt snygg trapp. Varje steg var gjort i lärkträd fyllt med grus. Alla steg var inte lika stora vilket gav en intressant uttryck. För övrigt gillar oftast det Ernst gör. Lite rustikt och personligt. Bäst (och fånigast) av allt är hans helt oslagbara citat.
Här kommer några godingar från årens lopp:

"Jag har mött libbstickor som tittat mig i ögonen."

"Det här fönstret ger väldigt skön kontakt mellan ute och inne. Det är som om att ute och inne vill varandra någonting. "

"Färgen får det att brumma som en liten humla i mitt bröst."

"Färgen är som en mogen äldre kvinna som klarar sig på egen hand."
"Idag ska vi smeka upp ett kök."

Detta är dock min favorit:

"När en katt ligger och sover i ett rum finns det inte mycket mer för en inredare att göra där."

God natt.